Insekter är en avgörande komponent i många ekosystem, då de utför många viktiga funktioner. Två exempel är att de pollinerar blommor och kontrollerar insekts och växtskadedjur. De utgör därför en viktig del av insekts- och växtens biologiska mångfald. De är så pass starkt involverade i detta att vi helt enkelt inte kan leva utan dem.
I en intervju med Thomas Ranius som är professor vid Institutionen för ekologi på SLU i Uppsala har han besvarat frågor angående hans tankar om huruvida insekter påverkas av de kraftiga skogsbränderna som just nu pågår i Australien. Man vet att det finns insektsarter som gynnas av skogsbränder då de exempelvis föredrar den solvarma miljön som uppstår efter en brand, men däremot känner man inte till att det finns några brandberoende arter i just Australien, vilket kan bero på att man inte känner till deras biologi ordentligt.
Thomas berättar att det finns en risk för att vissa insektsarter blir utrotade på grund av bränderna. - Jag kan tänka mig att till exempel insekter som lever uppe i döda grenar eller håligheter i träden riskerar att utrotas, men eftersom man knappt känner till var dessa insektsarter finns kommer det att vara svårt att bedöma hur drabbade de har blivit. Men det kanske också finns andra mera välkända insekter, som fjärilar vars larver lever i bladverket, som har en begränsad utbredning som man kommer att lägga märke till mer att de har drabbats, förklarar Thomas.
Detta är något som även skulle påverka andra djur i omgivningen. Just nu finns det mindre mat för fåglar och däggdjur som har insekter som föda, men eftersom många utav dessa djurgrupper inte är så specialiserade till en viss insektsart är det egentligen inte ett så stort problem om en viss art blir utrotad. Däremot är det självklart ett större problem för arter som söker insekter i träd, eftersom träden förstörs av skogsbränderna. Han menar dock att många insektsarter kommer att återhämta sig snabbt, så länge det finns lämpliga livsmiljöer. I jämförelse med fåglar och däggdjur kan nämligen de flesta insekter reproducera sig snabbt. Det förekommer insekter som har väldigt speciella krav på sin livsmiljö. Ett exempel på sådana livsmiljöer är döda grenar och håligheter som bara finns i träd som är mer än 200 år gamla. Därför kan det ta väldigt lång tid innan deras livsmiljöer kommer tillbaka, om de ens gör det.
Flera miljoner djur, ej inräknat insekter, tros ha dött till följd av bränderna. I nyhetsartiklar kan man läsa om hur en del människor räddar bland annat brännskadade koalor och känguruer från bränderna. Att man väljer att inte hjälpa de utsatta insekterna, trots att de är så pass viktiga organismer, beror dels på att man inte tycker så synd om dem, i jämförelse med de tidigare nämna djuren, men också för att man inte känner till vissa insektsgrupper speciellt väl. Det gäller till exempel insekter som lever i håligheter och döda grenar. Thomas menar dock att möjligheten finns att man i framtiden kommer att hjälpa insekterna. -Jag skulle kunna tänka mig att man om ett par år kommer att upptäcka att vissa välkända fjärilar eller andra insekter efter bränderna bara förekommer i några små populationer på speciella platser, och då kan det finnas människor som föder upp och sätter ut dessa arter för att hjälpa dem att återetablera sig igen.
Av Molly Nordermark och Arman Ehmad
I en intervju med Thomas Ranius som är professor vid Institutionen för ekologi på SLU i Uppsala har han besvarat frågor angående hans tankar om huruvida insekter påverkas av de kraftiga skogsbränderna som just nu pågår i Australien. Man vet att det finns insektsarter som gynnas av skogsbränder då de exempelvis föredrar den solvarma miljön som uppstår efter en brand, men däremot känner man inte till att det finns några brandberoende arter i just Australien, vilket kan bero på att man inte känner till deras biologi ordentligt.
Detta är något som även skulle påverka andra djur i omgivningen. Just nu finns det mindre mat för fåglar och däggdjur som har insekter som föda, men eftersom många utav dessa djurgrupper inte är så specialiserade till en viss insektsart är det egentligen inte ett så stort problem om en viss art blir utrotad. Däremot är det självklart ett större problem för arter som söker insekter i träd, eftersom träden förstörs av skogsbränderna. Han menar dock att många insektsarter kommer att återhämta sig snabbt, så länge det finns lämpliga livsmiljöer. I jämförelse med fåglar och däggdjur kan nämligen de flesta insekter reproducera sig snabbt. Det förekommer insekter som har väldigt speciella krav på sin livsmiljö. Ett exempel på sådana livsmiljöer är döda grenar och håligheter som bara finns i träd som är mer än 200 år gamla. Därför kan det ta väldigt lång tid innan deras livsmiljöer kommer tillbaka, om de ens gör det.
Flera miljoner djur, ej inräknat insekter, tros ha dött till följd av bränderna. I nyhetsartiklar kan man läsa om hur en del människor räddar bland annat brännskadade koalor och känguruer från bränderna. Att man väljer att inte hjälpa de utsatta insekterna, trots att de är så pass viktiga organismer, beror dels på att man inte tycker så synd om dem, i jämförelse med de tidigare nämna djuren, men också för att man inte känner till vissa insektsgrupper speciellt väl. Det gäller till exempel insekter som lever i håligheter och döda grenar. Thomas menar dock att möjligheten finns att man i framtiden kommer att hjälpa insekterna. -Jag skulle kunna tänka mig att man om ett par år kommer att upptäcka att vissa välkända fjärilar eller andra insekter efter bränderna bara förekommer i några små populationer på speciella platser, och då kan det finnas människor som föder upp och sätter ut dessa arter för att hjälpa dem att återetablera sig igen.
Källor:
Wild bees flock to forested areas affected by severe fire. Science Daily. 2019.https://www.sciencedaily.com/releases/2019/04/190403094132.htm. Hämtad 2020-01-23.
Ranius, Thomas, e-post den 27 januari 2020.
Wild bees flock to forested areas affected by severe fire. Science Daily. 2019.https://www.sciencedaily.com/releases/2019/04/190403094132.htm. Hämtad 2020-01-23.
Ranius, Thomas, e-post den 27 januari 2020.
Av Molly Nordermark och Arman Ehmad
0 Kommentarer