Klimatförändringarna brassar på i Australien, men vad beror det egentligen på?

Hur ser situationen ut idag och hur påverkas bränderna av klimatet?

I dagsläget har cirka 30 människor omkommit i Australiens kraftiga skogsbränder som nu svept de sydöstra delarna av landet. Skogsbränderna har spridits över mer än 10 miljoner hektar och även förstört hela 3000 hem. Om man går tillbaka i Australiens historia så är de stora skogsbränderna inte ovanliga och formar landskapet när det kommer till det varierande klimat som präglar landet. Skogsbränderna i Australien har tagit död på cirka 800 människor sedan 1851. Ett solklart exempel som tyder på liknande stora bränder i Australien finns tydligt dokumenterat ända tillbaka till branden “south east Victoria” år 1926 då cirka 60 människoliv förlorades i bränderna. Under de senaste åren så har de okontrollerade skogsbränderna orsakat allt större förstörelse bland den byggda miljön, med den värsta skogsbranden “Black Saturday” år 2009 tog död på över 170 människor. Den kontroversiella frågan angående om bränderna har direkt relation till klimatförändring är en mycket svårbesvarad fråga.

Enligt en artikel om klimatet på NASA:s hemsida har 95% av 1300 utbildade professorer inom sakfrågan från IPCC (förenta nationernas klimatpanel) konstaterat att sannolikheten för att mänsklig aktivitet ska ha orsakat klimatförändringar de senaste 50 åren är cirka 95%. Risken för enskilda händelser som Australiens skogsbränder har med stor sannolikhet ökat i tak med den globala uppvärmningen medger Erik Kjellström, professor i klimatologi i en nyhetsartikel i Upsala Nya tidning. Vetenskapsmän har länge varnat om att varmare väder och torrare klimat leder till starkare och oftare förekommande bränder. Australien har under de senaste åren haft rekordhöga genomsnittliga temperaturvärden i landet som varit uppåt 41,9°C. Man tror att värmeböljan som drabbat landet har stark koppling till det havs-väderfenomen som uppstått i Oceanien kallat för” Indian Ocean Dipole”, vilket i sin tur gett upphov till torka i stora delar av öst och mer regn i väst. Enligt många meteorologer har detta havs-väderfenomen som man inte vet vad det beror på en stor påverkan på de huvudfaktorer som intensifierar Australiens skogsbränder. I nuläget vet man helt enkelt inte om klimatpåverkan till hundra procent har en direkt relation till bränderna i Australien, men man vet att de intensifierade bränderna med stor sannolikhet beror på klimatförändringarna.

Vad finns det för olika klimatzoner i Australien?

Australien är ett område som har många olika klimatzoner. Bilden visar de klimatzoner som finns i Australien, vilka är:
Det ekvatoriala klimatet i norr med brun färg, med hög temperatur där det också är molnigt med hög
luftfuktighet.
Det Tropiska klimatet med mörkgrön färg, där temperaturen är relativt konstant och varm. Det tropiska zonen brukar oftast ha torra säsonger och våta säsonger.
Det subtropiska klimatet med ljusgrön färg, där somrarna är ganska varma och fuktiga, men där vintrarna är milda.
Ökenområden med orange färg, med höga temperaturer, och där växtligheten är låg. Australiens ökenområden får däremot mer nederbörd än många andra öknar i världen.
Gräslandsområde i beige färg, där det finns mycket gräs, men inte så mycket träd.
Tempererade områden i blått, där temperaturen kan variera mycket mellan årstiderna. Inom tempererade zoner finns också lövträd.

Vilken roll spelar klimatzonerna för skogsbränderna?
Skogsbränder är inget nytt för Australien. Det är alltså en naturlig företeelse, landet har alltid lidit av årliga bränder, men den nuvarande branden, som fortfarande pågår i Australien, har startat tidigare och varat längre. Svåra och långa torrperioder, höga temperaturer och starka vindar skapade en bra miljö och de förutsättningarna för bränder att sprida sig snabbt och okontrollerbart. Den här katastrofen beror på att klimatet i Australien utsätts för en klimatförändring. Om man dessutom också tittar på kartan som visar vart i Australien som alla bränder finns, så kan man se ett mönster när det gäller vilka klimatzoner som råder där. De allra flesta bränderna finns i den sydöstra delen, samt den nordöstra. Exempelvis så finns det inte så många bränder i gräslandsområdena, eftersom det inte finns så många träd där elden kan sprida sig. Sydöstra Australien är dominerat av tempererat klimat, där temperaturerna kan bli höga. Dessutom är växtligheten också relativt hög i tempererade områden, vilket betyder att det finns både värme och bränsle, vilket är en förutsättning för att det ska kunna bli brand. I det tropiska klimatet i nordöstra delen av landet finns det regnskogar, där till exempel blixtnedslag kan orsaka en skogsbrand efter att skogarna utsätts för både torra säsonger och höga temperaturer.

Hur påverkar industrier och fabriker klimatet i Australien?

Industrier och fabriker påverkar miljön på många olika sätt, exempelvis genom utsläpp till luften och vatten och genom förorening av marken. En industri kan även påverka miljön på den plats den ligger. Enligt The Guardian ligger ungefär alla Australiens förorenande fabriker och industrier i områden med låg inkomst. Australiens mest förorenade område är Mount Isa i Queensland, Latrobe Valley i Victoria, Hunter Valley i New South Wales och Newman och Collie i West Australia. Dessa områden har mest utsläpp från koleldade kraftverk och gruvdrift. Koleldade kraftverk som producerar elektricitet genom förbränning av kol är en av de största utsläppskällorna i tre av områdena, och i de andra två orsakar gruvdrift de flesta utsläppen. Utsläpp av olika giftiga kemiska föreningar såsom kvävedioxid, kvicksilver och svaveldioxid är flera gånger större i Australien än vad som är tillåtet i Kina, USA och Europa. Enligt The Guardian får Australien släppa ut upp till 8,5 gånger mer svaveldioxid och 7,5 gånger mer kväveoxider än Kina och EU.

Hur påverkar utsläpp som växthusgaser, som människor står bakom, klimatet i Australien?

Australien räknas som en av de många globala regionerna som upplever klimatförändringar till följd av globala utsläpp av växthusgaser från mänskliga aktiviteter. Det är framförallt förbränning av fossila bränslen som kol, naturgas och olja som gör att halten av koldioxid ökar i atmosfären. Även avskogning ökar klimatändringarna. Temperaturökningen beror till största del av människans utsläpp av växthusgaser. Denna ökning går inte att förklaras genom enbart naturliga processer såsom förändringar i solaktivitet eller vulkanutbrott. De naturliga processerna påverkar naturligtvis men den uppmätta temperaturökningen kan bara förklaras om människans utsläpp räknas in. Enligt FN:s klimatpanel går det att se ett samband mellan den ökade halten av växthusgaser i atmosfären och jordens temperaturökning. Halten av växthusgaser i atmosfären har ökat sedan 1860-talet och kort därefter började också temperaturen på jorden att stiga markant. Australiens regering behöver snarast förbättra sin kontroll över utsläpp av växthusgaser och sätta tydliga mål för att minska dem.

Hur påverkar då jordbruket klimatet?  

61 % av Australiens landmassa täcks av gårdar som ägs av bönder och boskapsuppfödare. Jordbruket påverkar klimatet genom att en betydande mängd metan och kväveoxid släpps ut i atmosfären. Metan bildas på två sätt, dels av idisslare som rapar upp metan som bildas under matsmältningen i magkanalen hos dem, och dels avges metan från biologisk nedbrytning av stallgödsel.
Skillnaden mellan metan och kväveoxid är att kväveoxid inte är en direkt produkt av jordbruket, utan att utsläppet av kväveoxid orsakas av dieseldrivna maskiner och traktorer som används inom jordbruk. Kväveoxid är också en indirekt produkt av tillverkning av mineraliska gödsel.

Vad kan Australien göra för att bromsa klimatförändringarna?

Australien har i parisavtalet lovat att de ska sänka sina utsläpp med 26–28 % av utsläppen 2005 till år 2030. När man tog ett steg i den riktningen genom att införa en kontroversiell koldioxidskatt år 2012 så valde oppositionen att ta bort den 2014 när de kom till makten. Endast 5 % av Australiens energi kommer från förnybara energikällor och hela 72 % kommer från olja och kolkraft. Resterande kommer från gas. Man har med andra ord inte en särskilt hållbar energiproduktion. Man har även låga bensinpriser och en befolkning som generellt sätt inte är särskilt engagerad i klimatfrågan.

Det finns dock goda förutsättningar för Australien att göra något åt situationen. På sikt måste man minska sina utsläpp från elproduktionen. Man har väldigt goda förutsättningar för gynnsam solenergi i landet med tanke på antalet soltimmar per år. Solpaneler kan man även investera i och börja använda relativt omgående. Man har även stora mängder uran som numera främst exporteras. Denna skulle man kunna använda i nästa generations kärnkraft. Detta är dock på lite längre sikt då man just nu inte har något kärnkraftverk. Om man dock ska kunna ersätta all fossil energi så kommer det att krävas sätt att tillverka mycket energi. I nuläget finns inga förnybara alternativ att producera samma volymer energi som kol, olja och gas i Australien. Nästa generations kärnkraft kommer ge mer energi, vara säkrare och leda till restprodukter som inte behöver förvaras lika länge som nu innan de blir ofarliga.

Hur mycket av det vi gör påverkar klimatet och bränderna i Australien? 

Människan står i stor del av utsläppen som påverkar klimatet. Om människan flög mindre och åt mindre kött skulle CO2 utsläppet minska. Enligt SVT så har bränderna som startat i den mest branddrabbade delen av Australien New South Wales startats av människan, avsiktligt. Det är alltså en gemensam part från både klimatet och människan som orsakat bränderna. Därför är det inte enbart Australiens fel att det brinner så mycket. En Idé skulle kunna vara strängare lagar mot att tända eld och att man begränsar flygresorna.

Källor:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/australienlora/

Hämtad (2020-01-23)
https://www.bbc.com/news/world-australia-50951043
Hämtad (2020-01-23)
https://en.wikipedia.org/wiki/Bushfires_in_Australia
Hämtad (2020-01-23)
https://edition.cnn.com/2020/01/01/australia/australia-fires-explainer-intl-hnk-scli/index.html Hämtad (2020-01-23)
https://www.telegraph.co.uk/global-health/climate-and-people/australia-burning-bushfires-bad/
Hämtad (2020-01-23)
https://edition.cnn.com/2020/01/07/australia/australia-fire-wildlife-deaths-intl-hnk-scli/index.html
Hämtad (2020-01-12)
https://edition.cnn.com/2020/01/07/australia/australia-fire-wildlife-deaths-intl-hnk-scli/index.html Hämtad (2020-01-12)
https://www.stuff.co.nz/world/australia/118631533/australian-bushfires-how-climate-change-and-other-factors-worsen-fires
Hämtad (2020-01.12)
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/australien/naturtillgangar-och-energi/ Hämtad (2020-01-23)
https://www.nesdis.noaa.gov/content/australian-wildfires-continue-burn-amid-heat-wave 
Hämtad (2020-01-23)
https://climate.nasa.gov/causes/
Hämtad (2020-01-13)
https://earthobservatory.nasa.gov/blogs/earthmatters/2018/02/13/what-climate-change-means-for-glaciers-storms-fires-clouds-atmospheric-rivers-and-more/
Hämtad (2020-01-13)
https://www.telegraph.co.uk/global-health/climate-and-people/australia-burning-bushfires-bad/ Hämtad (2020-01-13)
Svt, “ Polisen jagar “firebugs” i brandkatastrofens Australien” https://www.svt.se/nyheter/hundratals-gripna-for-skogsbrander-i-australien
 Hämtad (2020-01-23)
https://www.eea.europa.eu/sv/miljosignaler/miljosignaler-2015/artiklar/jordbruket-och-klimatforandringen
 Hämtad (2020-01-23)
https://www.worldatlas.com/articles/what-is-a-tropical-climate.html
 Hämtad (2020-01-23)
https://en.wikipedia.org/wiki/Bushfires_in_Australia 
Hämtad (2020-01-23)
https://en.wikipedia.org/wiki/Deserts_of_Australia 
Hämtad (2020-01-23)
https://content.meteoblue.com/tr/meteoscool/general-climate-zones/subtropical-zone
Hämtad (2020-01-23)
https://www.britannica.com/science/wet-equatorial-climate
Hämtad (2020-01-23)
https://en.wikipedia.org/wiki/Tropical_climate
Hämtad (2020-01-23)
https://en.wikipedia.org/wiki/Humid_subtropical_climate
Hämtad (2020-01-23)
https://www.britannica.com/science/grassland
Hämtad (2020-01-23)
https://en.wikipedia.org/wiki/Temperate_climate
Hämtad(2020-01-23)
https://www.britannica.com/science/temperate-forest
Hämtad (2020-01-23)
https://www.bbc.com/news/world-australia-50951043
Hämtad (2020-01-17)
https://www.theguardian.com/environment/2018/nov/16/australias-most-polluting-industries-are-almost-all-in-poor-areas-report
Hämtad (2020-01-23)
https://www.svd.se/fn-dubbla-klimatinsatser-kravs Hämtad 2020-01-24
https://www.researchgate.net/figure/Climate-classification-in-Australia-8_fig1_324504406 Hämtad (2020-01-30)
https://www.bbc.com/news/world-australia-50951043 Hämtad (2020-01-30)

Namn på skribenterna:
1. Alexandra Milanovic
2.Kamkar Abdul Rahman
3. Marcus Boive
4. Zainullah Habibian
5. Rezvanullah Hassanzadah
6.Abdulkarim Dawalibi
7. Vakhtang Khoshtaria Cervin
8. Simon Liljeblad

Skicka en kommentar

0 Kommentarer